Vaknade med panik
Idag kändes det inte så bra när jag vaknade.
Vakade med ett ryck, oroad över det faktum att väckarklockan inte hade ringt. Skulle till skolan och lyssna på när Omar redovisade mitt projektarbete och sen skulle jag ringa ett superviktigt samtal. Kollade på mobilen, väckarklockan hade visst ringt men jag hade sovit förbi typ åtta larm och klockan hade med tre minuter passerat tiden för att ringa samtalet och skolan var det försent att åka till. Får ringa på måndag helt enkelt och hoppas att jag inte förstörde för mycket för Omar genom att försova mig.
Igår åt vi den godaste hemlagade middag jag ätit på väldigt länge. Vi åt Viatnemesiska köttbullar med sojasås, savoykål och nudlar. Det tog ganska lång tid att laga, men det var så himla gott! Jag är egentligen inget fan av köttbullar och köttfärs överlag, men denna maträtt skulle jag nog kunna äta var och varannan dag. Blev även kvar till matlåda till både mig och Sebbe, så funderar nästan över om jag borde äta det nu till frukost. Nej, blir nog att spara till eftermiddagen, men det vattnas nästan i munnen när jag tänker på det. Det var typ sötstarkt, var både sambal oelek, lime och socker i såsen, så blev en jättebra mix av alla smaker. Postar receptet för er som är intresserade av att prova.
Idag ska jag nog ned på stan tror jag. Jag fick pengar idag och det finns en julkalender jag verkligen önskar mig. Den kostar 299 på Ur&Penn och man får ett smycke varje dag i december fram till jul. Känns som ett roligt sätt att skämma bort sig själv lite. Hemma hade jag alltid presentkalender när jag var liten och kan faktiskt sakna det ganska mycket. Ska nog även köpa lite godis och några lussekatter tills jag ska se på Idol ikväll. Jag har inga extrema gravidcravings, men något jag äter otroligt mycket av nu är just lussekatter.
Igår pratade jag med mamma i telefonen säkert två och en halv timme. Jag är egentligen inte så förtjust i telefonsamtal, men mamma kan jag alltid prata med och jag kommer alltid på nåt nytt att säga. Jag saknar min mamma ganska mycket, är glad att vi äntligen ses i december. Mamma är verkligen min bästa vän och mitt stöd igenom mycket. Även om den först ställde sig väldigt negativ till den här graviditeten då den kom lite olägligt så känner jag verkligen att den bytt åsikt och mamma frågar ofta om bebis och magen och verkar längta nästan lika mycket som jag. Mamma är även noga med att gång på gång påminna om att jag kommer att bli världens bästa mamma eftersom jag planerar oxh ordnar och tar reda på så mycket information och redan har så starka band till mitt barn, det gör mig rörd.
Nu måste jag är frukost och försöka få den här dagen att börja. Klockan är redan kvart i tolv. Skulle egentligen ha vaknat för många timmar sedan.
