Det gör ont!

Det är morgon, klockan är strax innan tio och Hanna ligger på mitt bröst och sover och har precis ammat. Jättemysigt ♡ Igår testades hon för gulsot då hon fått lite gul hudfärg, dock var det ingen fara och inget som behövde åtgärdas. Hon gjorde sånt där test också som görs när barn är 48 timmar och hon var så himla duktig och grät inte ens när de tog blodprov.

Det känns som att allt går jättebra med bebis. Eftersom jag fortfarande är ganska sängliggande, har ont så blir yr när jag är uppe även om jag försöker vara uppe och röra mig ibland, så har Sebbe tagit det där med blöjbytena så länge. Jag har inte bytt min första blöja än, men det kommer så snart jag kan vara uppe utan problem. Sebbe ska nog tillbaka till skolan igen på måndag om prick en vecka, så då hoppas vi att allt är igång på bra sätt.

Det enda jag kommer på som känns som att det verkligen inte funkar är amningen. Eller egentligen så funkar det jättebra för Hanna, men för mig gör det tyvärr väldigt ont. Jag har redan fått blåsor på bröstvårtorna efter att hon sugit så hårt. Personalen har varit här och tittat hur jag ammar och säger att det ser bara bra ut och att hon får i sig som hon ska, och hon har inte gått ned så mycket i vikt vilket också tyder på att hon får tillräcklig näring. När hon föddes vägde hon 2895 och nu väger hon 2690.
Det är väldigt jobbigt att uppleva att amningen inte funkar på grund av smärta. Allra värst är smärtan på nätterna när jag är jättetrött. Inatt var hon helt otröstlig och jag försökte amma medan det kändes i brösten som att de skars med knivar och i livmodern hade jag sådana eftervärkar att det kändes som att jag skulle föda igen. Kan säga att det inte bara var Hanna som behövde tröstas efter ett tag, även jag började tillslut att gråta. Dock är allt mycket enklare på dagarna när jag är utvilad. Utvilad är smärta mycket enklare att hantera.
Jag hoppas verkligen att vi ska få det där med amning att funka problemfritt snart. Jag skulle känna mig så misslyckad som förälder om jag på grund av smärta skulle behöva ge min dotter ersättning. Vi får kämpa på helt enkelt och ta det som det kommer. Sedan jag vaknade imorse har mina bröst känts helt sprängfyllda och det ser ut som att jag nyligen gått igenom en bröstoperation och jag tänker att det kanske innebär att det blir lite lättare med amningen, när det rinner till ordentligt och hon slipper suga så hårt.

Jag tror och hoppas att vi får komma hem imorgon eller på onsdag. Doktorn håller på med en rond just nu och skulle förmodligen komma hit då, så då får vi förhoppningsvis veta när vi får åka härifrån. Idag har vi varit i Uppsala en hel vecka.

Nu ska jag äta lite frukost och fortsätta gosa bebis. Ha det så bra! ♡