Idag för fem år sedan
Idag för fem år sedan hände det otänkbara. Något jag aldrig ens hade kunnat föreställa mig.
Jag väntade Emanuel då och var i vecka 28+4. Jag bodde med mitt ex tio mil från Gävle, men hade haft förvärkar plus en väldigt riklig flytning som jag var orolig att kunde vara fostervatten. Jag ringde till förlossningen och dom bad mig komma in. Vi fick åka sjuktaxi hela den långa vägen, mitt ex var med mig trots att det inte var han som var pappa egentligen.
När vi kom till Gävle fick vi först sitta i väntrummet och vänta och vänta och vänta. Minns den där långa väntan. Efter lång tid fick vi äntligen komma in och de kollade med vanligt ultraljud och konstaterade att allt såg bra ut och sa att vi troligen skulle få åka hem. Dom skulle bara kolla med vaginalt utraljud också som en rutinåtgärd. När de kollade med det vaginala ultraljudet så sa dom "Herregud, du måste åka ambulans till Uppsala nu på en gång för du är öppen fyra centimeter och din livmodertapp håller på att utplånas. Din son är påväg ut!". Jag fick panik, såklart. Fick spruta i höften för att Emanuels lungor skulle mogna på sig, sen gick ambulansen i ilfart emot Uppsala. När vi kom dit fick jag ordinerat strikt sängläge, fick inte ens gå upp på toaletten utan använda ett becken (lite som en potta) som vårdpersonalen hjälpte mig med. Sitta upp fick jag inte heller göra. Fick fler sprutor också för att Emanuel skulle mogna på sig snabbare. Ändå gick vattnet dagen därpå, men det kan jag skriva om imorgon.
Jag tror att den dagen där för fem år sedan har varit den dag som förändrat mest i mitt liv. Jag gick från att ha två och en halv månad kvar i min graviditet till att helt plötsligt komma till insikt att jag höll på att föda. Jag gissar att jag är ganska smärttålig, för medan jag öppnades fyra centimeter så trodde jag bara att jag hade förvärkar.
Jag är så glad att jag åkte in när jag gjorde det, annars hade nog Emanuel fötts hemma och då är jag inte säker på att han hade klarat sig. Jag har därför lärt mig att alltid lyssna på min kropp, den vet mest.
Fortsätter skriva om detta imorgon, var två ganska innehållsrika dagar det här fram till hans födelse den 26e.
