mammasol.blogg.se

Nu var det ju sådär supermegalängesen jag skrev sist. Precis som jag sa att jag inte ville att det skulle bli. Vill kunna blicka tillbaka på den här bloggen när bebis har kommit och se och tänka "det här gjorde jag när jag var gravid och såhär mådde jag". Tyvärr verkar det dock inte bli så, för jag tänker alltför ofta att jag ska skriva utan att det blir så. Precis som jag tänker att jag ska lägga upp alla bilder från Bulgarien på Facebook och det inte blivit så trots att vi varit hemma i snart en månad.

 

Jag har gått ut med nyheten på Facebook så kan lika gärna skriva om det på bloggen, det där jobbiga som hjärtläkaren berättade. Jag har ett mycket ovanligt bindvävssyndrom som jag är född med, ett kromosomfel utan botemedel. Jag har levt med det hela livet så det har blivit en naturlig del av min vardag att ha ont i kroppen. Dock visste jag inte hur pass farligt det faktiskt är att bli gravid om man lider av den sjukdomen. Det doktorn sa till mig är att jag har 50% risk att föda för tidigt och 30% att dö under graviditeten på grund av brusten kroppspulsålder. Alltså dö. Jag är fortfarande lite chockad trots att det gått ett tag nu, men jag har ändå börjat smälta det. Hon sa att jag får vara beredd på att eventuellt bli sjukskriven senare under graviditeten och att jag ska undvika all form av fysisk och psykisk ansträngning och stress. Det vill säga inga långpromenader (hon sa att ska hunden ut mer än hundra meter är det bra att skicka Sebbe istället), inget spring, inget stress med skolarbetet, försöka att oroa mig så lite som möjligt under graviditeten, och så vidare. Det är såklart något som kommer påverka mitt liv väldigt mycket, men jag försöker anpassa mig till ett liv på soffan när jag är hemma. Trots allt så finns det en del bra serier att titta på, och jag som ofta är stressad av olika anledningar behöver faktiskt lära mig att stressa ned så på ett sätt är det väl en nyttig lektion för mig. Dock kan jag inte låta bli att oroa mig, trots allt ett ganska tungt besked att få när man inte ens hunnit fylla 23.

 

Nog om det. Jag kommer nog att återkomma till det fler gånger, men just nu orkar jag inte skriva mer om det. Nu ligger jag i soffan och väntar på att Idol ska börja om tretton minuter. Nyss sett ett avsnitt av Zoo, en serie jag började kolla på igår. Senare ikväll är det Det Okända och de ska till Alborgen, ett aktivitetshus där jag var med min klass innan skolavslutningen. Det ska tydligen spöka där, så blir spännande att se. Imorgon kommer ett nytt avsnitt av Fear the walking dead, och om några dagar börjar Paradise Hotel igen. Som jag sa, mycket serier. Har haft några såna där dagar då jag velat stänga in mig från hela omvärlden och ligga på min soffa och äta chips, så var skönt att komma tillbaka till skolan idag efter några dagars isolering. Jag funkar så, är supersocial men sen blir det för mycket och då vill jag vara ensam ett tag.

 

Tog en bild imorse när jag väntade på bussen till skolan. Det regnade och jag blickade nedåt och märkte att magen redan har börjat dölja en del av mina fötter. Ser dom fortfarande, men då jag tror att min mage kommer bli gigantisk då den redan vuxit ganska mycket, så är de nog snart borta. Hejdå fötterna, vi ses till våren!