mammasol.blogg.se

Igår nådde vi ett viktigt delmål i denna graviditet. Nu har Hanna legat längre i magen än vad Emanuel gjorde. Det känns verkligen så himla bra, för nu vågar jag verkligen lita på att vi snart får bebis. Faktiskt så är det bara sex-sju veckor kvar till igångsättning.

 

Att snart ha bebis här känns helt overkligt men samtidigt helt underbart. Jag är lite orolig inför förlossningen, men inget extremt för jag tror att jag kommer att klara av det. Jag tycker väldigt mycket om att vara gravid, men kan ändå inte låta bli att längta tills jag kan gå snabbt igen, tills jag får tillbaka min energi, tappar alla kilon jag gått upp och kan bli mig själv igen. Framförallt längtar jag tills min doktor tillåter mig att leva. Som det är nu så får jag knappt röra mig och det gör mig galen att inte kunna städa, inte få handla, behöva ligga ned majoriteten av dagen och få hela livet begränsat.

 

Livet kommer verkligen att förändras så mycket när bebis är här. Jag är medveten om att första året kommer bli tungt, alla säger det, men kan ändå inte låta bli att längta. Längtar efter allt med bebis, till och med långa sömnlösa nätter bara för att få vara nära vår dotter. Jag har hört folk beskriva tvärt om, att det ska vara jättejobbigt, och det är det säkert, men i det stora hela är det verkligen värt det. Jag ser fram emot att gå på barnvagnspromenader, sjunga samma vaggvisa om och om igen, kramas, ge mat från mitt bröst, trösta, finnas där och ta hand om. Det kommer att bli ett stort äventyr och jag känner mig mer redo än någonsin.

 

I början av graviditeten var jag jätterädd för missfall, flera personer inklusive min hjärtläkare rekommenderade mig abort men jag beslöt mig att trots det fullfölja graviditeten. Jag har varit väldigt rädd, speciellt när min doktor berättade att jag hade 30% risk att dö under graviditeten eller förlossningen, men jag har ändå kämpat på. Att nå 28+6 som vi gjorde igår och att idag gå in i vecka 29 känns större och mäktigare än någonting annat. Nu vågar jag se fram emot bebis och jag vågar börja planera. Jag är dessutom väldigt nyfiken på sista delen av graviditeten, eftersom jag aldrig upplevt den eller hur det är att vara så stor om magen så är det något helt nytt jag kommer att gå igenom. Jag ser fram emot det. Jag har hört att sista trimestern är ganska tung, men för mig är det jättehäftigt att gå igenom. Att få se hur min kropp reagerar, uppleva massa nya saker. Nu är det bara full fart mot förlossningen och om tiden fortsätter att gå lika fort så känns det nog som att vi är i Uppsala och ska föda redan imorgon.

 

Jag hoppas att alla har en fin helg och att ni får en underbar söndag. Imorgon ska vi ut och äta och sen ska jag nog köpa lite tårta eller en saffranssemla att fira med att vår graviditet går så bra ♡